Någonstans måste man ju ändå försöka vara lite objektiv. Jag menar att man kan ju inte gärna dissa Hitlers storebröder för det ruttna äpplet som kom efteråt, och man kan inte - eller man borde åtminstone inte - dissa den här filmen bara för att uppföljarna är så förbannat långa, tråkiga och obegripliga. Visst, Jack Sparrow känns lite uttjatad idag (och vem fattade egentligen vad Pirates of the Caribbean 3 handlade om?), men om vi går tillbaka 6-7 år i tiden och försöker glömma vad som hände efteråt så är det här faktiskt en helt underbar introduktion av en helt underbar karaktär. Den dödligt seriösa minen, den överambitiösa utstyrseln, den stolta hållningen när han blickar ut över det karibiska havet från sin utpost längst uppe på masten av vad som visar sig vara en ganska liten båt.
Som dessutom sjunker.
Du vet att du gillar honom.Om du inte har sett den, se den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar